...vaktlokal som byggdes i samband med att hela området inhängnades på 80-talet. Innehöll även förläggning för vakt- och insatsstyrkans vpl.
..byggdes 1953 och har om- och påbyggts ett antal gånger. Byggnaden har även inrymt sambandscentral, väderavdelning och brandgarage.
..innehöll flottiljledning, kanslifunktioner och under lång tid flottiljväxelfunktionen.
Före militärrestauangens tillkomst fanns på övervåningen officersmässen.
..var Mobavdelningens (tidigare avd 9) expedetionslokal. Under en del av de sista åren fanns även flottiljväxeln inrymd i denna byggnad.
..var före den stora inhägnaden av flottilj-
området och den nya flottiljvakten, vaktlokal och arrestlokal.
...även benämnd "Gamla vapen", användes under de sista åren som Martelekontorets markteleförråd.
... innehöll tidigare flottiljens panncentral och var även VVS-verkstad och upl för driftpersonalen.
..bad- och bastuanläggning, senare även exp för friskvården, gym etc. I källaren fanns en tvättstuga avsedd för de boende inom flottiljområdet.
...var soldatskolans förläggning och senare ombyggd som explokal för utbildningskompaniet.
...var förläggning för vpl tillhörande brand- och räddningsstyrkan, vaktstyrkan mfl.
...hade vidbyggt ett brandgarage som nyttjades efter det att man växt ur det som fanns i tornet.
...var förläggning för vpl tillhörande stationskompanierna.
...på södra gaveln inrymdes STRIL-
enhetens expedetionslokaler samt under de sista 10 åren Fastighetsdetaljen.
..var förläggning för vpl tillhörande stations-
kompanierna. Här fanns även under en tid
kompaniexp för 1-3. stnkomp. Där fanns
även mobavd. bilregister
...var förläggning för utb-/speckomps vpl,
dessutom fanns där kompaniledning och kompexp för utb-/speckomp.
Utbildningsförrådet fanns i källaren.
..innehöll från början "furir-" och hyresrum.
Under senare år befälsrum för urtildningskampaniets befäl
..innehöll från början "furir-" och hyresrum.
Under senare år befälsrum för urtildningskampaniets befäl
...byggdes under början av 70-talet för den J35D simulator som flyttades från F3.
I och med ombeväpningen till JA37, ersattes denna med en JA37-simulator.
Bilden visar östra gaveln
...innehöll lektiossalar i allmänhet, sambandsavd lektionssalar och amatörradiostation. På övervåningen var sjukvårdsskolan lokaliserad.
Västra gaveln.
..lokaler för utbildning, allmän och flygplanbunden, samt lokaler för bilut-
bildning.
Källarvåningen var tidigare flj. bilverkstad, senare år fanns här aggregatutbindningen.
...härstammar från "Frösö läger-tiden". Har genom åren innehållit många olika funktioner, poststationen Frösön 4, avd 3/4, kameralavd, sambandsavd, foto, bokförråd, basenheten, strilenheten mfl.
...härstammar från "Frösö läger-tiden".
VPL-förläggning på nedre botten. Övervåningen har bl a varit bibliotek och sedermera explokaler för Basenheten.
..övertogs 1980 av det nyuppsatta "Radarövningskomp" och kom att vara detta kompanis förläggning under de därpå följande 20 åren.
.. gemenligen kallad "Missnöjet", innehöll uthyrningsrum för anställda och tillfälliga gäster.
..innehöll uthyrningsrum för anställda och tillfälliga gäster.
I början av flj. "datorisering" fanns här ADB-avdelningen.
...invigdes 1979 och ersatte "gamla matsalen (revs 1980), och de tre dåvarande mässarna.
... innehöll matsalar för värnpliktiga och anställd personal samt fritidslokaler, musikrum och bibliotek mm.
..."Hårdstenen" från 1690, Hård var regementschef på Jämtlands regemente, stenen minner om kung Carl XI besök på Frösön.
...byggdes för strilenheten och innehöll Strilstaben, StriCkomp och ledningsenhet.
Hela byggnaden togs i bruk så sent som under 2002!
är den äldsta bevarade byggnaden från "Frösöläger-tiden", före det att by 1 kom till var detta kanslihus och offmäss för den nystartade 4. flygkåren. Sedermara underofficersmäss på övervåningen.
... på nedre har det bl a funnits hyresrum, tandläkarmottagning och dagbefälsrum.
Efter mässarnas flytt till "Murklan" övertog personalenheten (och "kassan") hela byggnaden.
...var flottiljens egna lilla hälsocentral med läkarmottagning, tandläkarmottagning och tidigare även en vårdavdelning.
...användes för service tillsyner och mindre reparationer på Körcentralens fordonspark.
Till och med 35-tiden bedrevs teleteknisk efterservice (efter flygplantillsyner) på övre plan. Fälthållningsplutonen har sitt garage på nedre botten, senare även övre plan.
Tillsammans med H82 tillhörde denna
1. stnkomp, verksamheten avslutades i och med 35-tiden. Därefter blev det brandstation och upl för räddningsstyrkan
...var flottiljens snickerivekstad där allehanda träföremål tillverkades eller renoverades av flottiljens skickliga snickare.
Var tidigare flottiljverkstad, den äldsta delen var i anspråktagen redan 1927. Sedermera Intenhetens byggnad i sin helhet, med exp, intendenturförråd, mobförråd, vapenförråd, serviceförråd mm. mm.
...användes som garage och lektionssalar för fordonsutbildningen. Före detta tillhörde lokalerna "gamla" flygverkstaden, avd 6.
...kallades även "gamla" filterverkstaden.
Där servades tankningsmaterielen. Under de senare åren stod byggnaden i princip oanvänd.
...var flottiljens samlings- och filmsal.
Under senare år fanns även fotoavd på övre våningen. Egentligen var "Brylunda" den byggnad som fanns mitt emot (revs under 90-talet).
Byggdes på senare tid då den ersatte by 201. I och med att F4 övergick till fjärrvärme under 90-talet, så utgjorde denna en servicevärmecentral, främst med fliseldning
...byggdes ursrungligen för JA37 behov. Efter STOR ombyggnad för JAS39 behov stod så byggnaden klar men endast några enstaka prov hanns med före slutet!
Fore JA37 skedde motorprov utomhus, vanligen på CAPE, detta på andra sidan fältet där nya civila flygstationen nu ligger.
... uppfördes under slutet av 70-talet som ny flottiljverkstad, med administration, flygplanverkstad och sidoverkstäder.
...uppfördes under de sista åren på 90-talet.
Här kunde såväl flygplan som större hjulfordon tvättas på ett miljöriktigt sätt!
...byggdes under 90-talet och ersatte källarvåningen på by 11. Här fanns alla faciliteter för fordonsunderhåll och även en stor tvätthall.
filterverkstaden...
...filterverkstaden tillkom något år efter fordonsverkstaden. Här bedrevs underhåll av drivmedelsmaterielen.
...här "tillverkades" den syrgas som behövdes i flygplanens syrgasförråd.
...tillhandahöll alla former av flytande drivmedel för såväl flygplan som fordon och t ex fotogenlampor!
...var 2. stnkomps lokaler fram till 1972.
Därefter tillhörde hangaren 1. stnkomp och därefter var den mest förrådslokal.
...expeditionsdelen, var 2.div hemvist fram till 1972 då verksamheten flyttades över till den nybyggda hangar 90. Därefter använde vaktstyrkan lokalerna för sin personal.
...var tillsammans med H89 1.stnkomps hangarer t o m 35-tiden.
Därefter hangar för sambandsflyg och helikopter. Nedre delen körC, flygförråd
Hangar 83 västra skeppet...
...var 3. stnkomps hangar fram till
1978. Efter detta blev det utrymmen för Radarkomp 860. därefter kom
hangaren åter att tjäna som hangar, dnna gång för polisens
helikopterverksamhet.
Undervåningen var fram till 1978 serviceförråd. Därefter byggdes lokalerna
om för att bli lokaler för det nyuppsatta Radarövningskompaniet, Efter 1986,
Radarkomp. 860/870)..
...övertogs först av helikopter/samb.flyg och därefter av det nya Rrgc/T.
Undervåningen innehöll bok- och blankettförrådet fram till nedläggningen.
...var 1. stnkomps hangar i och med 37-epoken. På sluten ombyggd för JAS 39 krav och därmed den enda hangar som vår synnerligen korta JAS 39 epok utnyttjade.
...byggdes för JAS 39 krav, klargöringsområde för JAS 39.
...byggd 1972, var 2. stnkomps hangar sedan dess, t o m 37-tiden.
...var 2. stnkomps klargöringsområde
...tillhörde B41 och dess uppställningsområde (UOM), avsedd som servicehangar. Nyttjades mest som förråd.
...byggnad 117. Tidigare inrymde byggnaden bilutbildningens garage.
